Det krävs styrka att överleva smärta!

You find Google Translate on the bottom of this page.

Den tryckande känslan är lika stark idag som den varit varje morgon under den senaste veckan. Jag öppnar upp ögonen och känner att jag drabbas av den igenkända, misströstande, känslan som återigen försöker ta över min sinnesstämning. Å ena sida är jag beredd att ge upp, ligga kvar i sängen och skita i allt, å andra sidan vet jag att jag har ett annat val; att hålla fast vid det lilla hopp som jag lyckats skrapa ihop. Jag väljer det sistnämnda, än en gång. Jag väljer livet; jag väljer att hålla fast vid hoppet om att det kanske trots allt kan bli en bra dag och bevisligen blir det inte bättre för att jag ligger kvar.

När jag har jobbigare perioder av värk, som nu, så är det skönt att få spekulera kring, och landa i, orsaken till att den är värre än vanligt. Det är helt klart lättare att härda ut det jobbiga om jag har ett svar på varför, eller i alla fall en teori om varför den är värre. Ibland landar jag i att det är hormonellt, ibland landar jag i att det är fullmåne, men för denna period anar jag att det är p.g.a. att knoppar är på väg att brista, även om hormonerna också spökar lite smått.

Det gör ont när knoppar brister”, skriver Karin Boye och nu är det en sådan tid. En härlig tid då våren är på väg. Gräs och blommor laddar marken med nya färger, solen börjar värma och buskar och träd byter skepnad. Knoppar brister och något vackert är på väg, en tid av njutning – för alla dem som inte är drabbade av ökad huvudvärk eller allergier för den delen. Ja, det är som det är med det där. Det fina i denna kråksången är att det är en övergående tid vilket pekar på att både jag och allergikerna med mig, så småningom kommer må lite bättre. Det kommer inte vara för evigt – det ger hopp!

Det krävs en enorm styrka att stå fast vid att välja kampen och livet istället för att ge upp. Det är inte alltid det lättaste valet och det tar otroligt mycket energi. Samtidigt är det just detta som ger liv. Trots allt …får jag vara glad, trots allt …får jag uppleva roliga saker, trots allt …får jag skratta och gråta med familj och vänner. Jag väljer livet och jag väljer att tacka livet (Jag vill tacka livet med Arja Saijonmaa).

biceps

Gym: 4shape

Till dig som kämpar i fysisk eller psykisk smärta – håll fast vid det lilla hopp du har! Det är det som ger dig liv, trots allt. Jag tror personligen på att vi kan hjälpa den inre styrkan med att vara fysiskt starka. Det ger ännu mer Power i vår kamp. Ibland behövs det inte så mycket kamp och strid i det svåra, men ibland får man spänna upp både inre och yttre muskler för att vinna fighten. Vinsten, mer glädje och liv för alla, det är du värd!

Roligt om vi ses igen! Följ gärna – knapp för det finns längst ner på sidan.

Allt gott! // Paulina

Novelltävling – Hela Halland läser

You´ll find Google Translate on the bottom of this page.

I veckan utlyste Hallands Nyheter en novelltävling ”Hela Halland läser” med ”utanförskap” som tema. Roligt tänkte jag och filade färdigt på en text jag skrivit för en tid sedan. När jag skulle skicka in den såg jag, till min besvikelse, att tävlingen endast var för de som var skrivna i Halland. Någon novelltävling blev det aldrig för mig, men jag väljer att dela min text ändå, dessutom kunde jag göra den lite längre eftersom jag inte behövde begränsa mig till 5000 tecken 🙂

”Skam – en inte så vacker klänning att bära”
Tårarna rullar ner över mina kinder, näsan är tjock av snor och på kudden syns stora, blöta pölar av de tårar som absorberats in i bomullstyget. Jag kramar hårt om kudden, det känns gott att få pressa mig mot dess mjuka stoppning, som ett försök till att trösta mig själv från den smärta som i mig är så stor. Jag har svårt att hitta klarhet i mina tankar och kan än mindre sätta ord på det som gör ont. Magen talar sitt språk genom den molande värk som gör sig påmind dag efter dag. Mor försöker trösta, stryker mig på ryggen med sin ömma hand med önskan om att kunna ge mig smärtlindring. Men ensamheten känns total och utanförskapet likaså. Huset är fullt av människor men paradoxalt nog känner jag mig ändå ensam och övergiven.

flicka-i-rum                               Fotocred: Pixabay.com

Fosterbarn, sommarbarn och alla andra som behöver hjälp tar sin tid. Alla dessa människor och allt arbete tar min plats, det är så jag känner. Jag vill vara i mina föräldrars fokus, jag vill känna att jag är nummer ett; sedd, önskad och älskad. Men de som bor hos oss, i kombination med alla ”borden och måsten”, kräver allt för stor uppmärksamhet.
Likt en torrlagd öken törstar jag efter att fortsätt läs

Piercing = 40års kris?!

You find Google Translate at the end of this page.

Sista dagen som 39-åring – vad passar då inte bättre än att gå in i 40 årskrisen med en piercing i örat? Faktum är att jag ALDRIG skulle komma på tanken att pierca mig, om det inte hade varit för att en vän tipsade om Daithpiercing.

Under dagarna som gått har huvudvärken varit utöver det vanliga och emellanåt har den inte alls varit så hanterbar som jag är van vid. Vid sådana här perioder griper jag efter varje halmstrå som finns att gripa tag i. De perioderna har infallit lite då och då under de 13 år jag haft värken och det betyder mycket för den mentala biten att få hitta nytt hopp om läkedom.
Läkartid har bokats i hopp om att få remiss till botoxbehandling, en behandling som visat sig hjälpa många med kronisk spänningshuvudvärk. Tid har bokats hos min osteopat som ska ge mig en behandling med kraniosakral terapi, en metod som brukar göra att spänningarna i mitt huvudet slappnar av. Och idag, har jag gjort något mycket otippat – jag har satt en piercing i mitt öra. Varför? Jo, för att det är ett av de halmstrå jag gripit tag i, i hopp om att den ska fungera som en blockare/stimulator för de smärtsignaler som så vant vandrar upp till huvudet.

piercing

Detta är väldigt intressant tycker jag! Qia Hjelmäng, ägare av Pistolero tattoo & Piercing, har framarbetat en teori, som hon tydligt poängterar kan vara rätt eller fel, om att det finns en korsning med nervbanor bakom örat och om man sätter en piercing så nära detta område som möjligt kan den fungera som en ”blockerare/stimulerare” för nerverna. När man sätter en piercing i örat, för smyckets skull, brukar man vanligtvis sätta den lite längre ut, men i detta fall, då man önskar tryck mot nervkorsningen, sätter man den längre in. Qia understryker att det hon gör är att hon säljer och utför isättning av piercing. Hon kan inte lova att det blir några effekter på huvudvärken, MEN, det är många som märker förbättring inom många olika huvudvärkstyper. Enligt hennes facebooksida ”Migrän Piercing – fakta och erfarenheter” berättar hon om att av 300 personer, som gjort daithpiercing, är det 90% som upplevt en förbättring på 20-100%.

Det ska bli intressant att se om detta är något som kommer hjälpa mig. Resultatet kommer visa sig från nu till om 3-4 månader. Märker jag ingen förbättring så kommer jag sätta en även i andra örat – om det blir så eller inte, det får tiden utvisa. Så länge tänker jag åka till min osteopat för ännu en behandling och jag kommer fortsätta processera i mina tankar kring botox, sen om jag i slutändan kommer spruta in detta nervgift eller inte, ja, det får vi se. Nu har jag i alla fall några halmstrån i min hand och det ger mig både energi och en strimma hopp!

Kram på er! Det bästa ligger framför!

Posttraumatisk stress efter pistolhot

Under this text, on this page, you find Google Translate.

”Trygg i egen famn”

Jag hör motorljudet komma närmare och någon kör, alldeles för fort, in på gårdsplanen. Små­stenen får ge vika för bilens aggressiva framfart och marken blir bar av jord när däcken forcerar småstenen i små vallar framför sig, då föraren tvärbromsar framför vår ytterdörr. Dörren slängs upp och strax efter kommer en man in och jag förstår med ens att detta kan handla om liv eller död.

Jag har slutat andas och står så still jag bara kan. Framför mig står han, den store, mörk­hårige mannen som precis stormat in mitt i kvällsmatens familjegemenskap. Maten är nästintill uppäten, bara mjölken finns kvar i mitt halvfulla glas. Matsituationen vände tvärt från småpratet mellan oss syskon, till en situation som bjöd på en växande, förstelnande rädsla, när han valde att ta sig rätten att göra intrång i vårt hem. Ett hem, den plats som ska vara fredad från obehöriga, ett väl skyddat bo där alla mina skydd och försvar borde få ligga i dvala. I stället fick jag lära mig att ”var på din vakt, det finns ingen säker plats…”.

gun-1678989_640 Fotocred: Pixabay

Den lilla flicka jag är står som förstelnad, måtte jag fortsätt läs

Varför sluta äta socker?

clementiner

Under this text, on this page, you will find Google Translate

Söta saker är ju SÅ GOTT! Jag älskar godis! Många växlar om, allteftersom de blir äldre, från godis till ”vuxenchoklad”, men nej, inget går upp emot en stor påse med en blandning av favoritgodiset.

Jag vet att socker är ett gift, men jag har, i mångt och mycket, stoppat huvudet i sanden när det gäller just denna lockelse. Mitt motto har varit att ”jag äter vad jag vill, när jag vill”. Ett skönt och avslappnat förhållningssätt, men vad

Läs mer

”Above” my pain

Today I got a message from a follower. He wondered how I can be ”above” my cronic pain, as I say in my instagrambio. Here is my answer:

As a teenager I had headache for five years. At this time it ”took my life”. I was ”under” the pain. I lost 1 1/2 year of school. I became free from it, but 2004 I got it back. Headache 24/7. This time I took a decision – the headache will NOT take my life! I will not let it influence my joy to life 👊 Sometimes It’s hard to be ”above” it, sometimes It’s easier. Jesus is my power! You know the song ”You raise me up” by Josh Groban …its about me and Jesus, he raise me up 😊

15876387_369453936752305_3650565714466570240_n1I couldn´t find the creator of this pic…. sorry…